En sak kan jag konstatera efter att vi köpt landställe: jag vill inte bo på landsbygden. Visst är det fint att kunna titta på stjärnhimlen men satan vad mörkt det blir utan hus och gatubelysning. Jag har insett att jag inte har något emot höst, vinter och kyla, utan det är mörkret som är mitt problem. Och på landet blir det MÖRKT. Så mörkt att det inte känns värt att gå ut efter klockan 16 såhär års. Jag älskar så himla mycket att kunna gå en promenad en kväll i mörkaste januari utan pannlampa och utan känslan av att mörkret ska äta upp en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar