Veckohandling!

En gång i veckan åker jag och veckohandlar mat. Först gör jag en meny för hela veckan, sen lägger jag in alla varor i appen Out of milk (älskar!) och sen blir det inget vad ska vi äta idag då? eller flängande till affären. Dessutom passar matlistan på kylen mitt halvautistiska jag utmärkt. Det tråkiga är att en hel kväll går åt varje vecka. Därför har jag förvandlat tråkig handlarkväll till häng med storebror för min del och lillebrorshäng för pappans del. För är man inte stressad kan en storhandling bli riktigt kul. Vi provsmakar frukt och luktar på teer. Storebror får köra bilvagnen och hjälpa till att scanna varor.

Ståbräda?

Vi köpte aldrig någon ståbräda. Storebror är ju så bra på att gå. Och jag använder ju ändå knappt vagnen. Men så blev det såhär:

Mammajogg

Lyssnade på Martina Haags vinterprat för ett tag sedan och blev så himla sugen på att börja jogga. Tur då att det är min plan! Ska bygga upp lite mer bålstabilitet först å vänta ut isen. Men jag känner mig så sugen och jag gillar Martinas filosofi att det inte ska vara jobbigt. Tolv minuter kan jag nog klara av, hehe.

Fyra månader

En glad liten (?) skit har blivit fyra månader! Vi var på bvc idag för matsnack och vägning. Lillebror är nu 67,5 cm lång och väger 8500 g. Dvs nästan lika tung som storebror var vid ett års ålder. Hehe. Jag som gärna skryter om hur stark jag är har börjat få ont i ryggen av allt bärande. Tror liksom att hans viktökning och mitt muskelbyggande inte drar riktigt jämnt. Jag hinner helt enkelt inte med. Planerar att gå på massage inom en snar framtid. Det tycker jag att min kropp är värd efter en graviditet och allt bärande. Synd att groupondrealen på ett ställe jag köpte just för detta verkar ha konkat. Omöjligt att boka en tid. Idag ska lillebror få premiäräta lite potatis. Mycket pepp på detta! Storebror som ska få ge första tuggan är också peppad! I övrigt har jag planer på att skippa köpegröten och göra egen. Får se hur det går... I övrigt är han en mycket nöjd bebis. Så nöjd att jag får dåligt samvete att han inte ska få tillräckligt mycket stimulans. Så himla typisk mammagrej att ha dåligt samvete så jag planerar att sluta med det snarast. Han är dock mycket senare i utvecklingen än sin bror, han varken vänder sig eller är nå vidare super på att hålla grejer ordentligt. Men med tanke på att han vaknar minst en gång i timmen hela nätterna kan det ju vara ett tecken på att han är i en utvecklingsfas så vi får se vad som hänt när vi kommit ut ur den. Hehe, "vi"..

 

 

Rosa

Jag har ju börjat träna mer ordentligt sen fyra veckor tillbaka på ett helt fantastiskt ställe som heter Rosa skrot. Fan vad jag gillar att det bara är tjejer där! Det är en sån systerskapskänsla på hela stället och dessutom är det vad jag vet det enda stället man får ha med sig barn på gymmet (och inte lämna in dom för barnpassning som exempelvis SATS har). Alla hjälps åt med varandras ungar när det är dags å duscha och personalen är grym. Det ammas lite här å där och de har ett svinbra mammabarnpass fyra förmiddagar i veckan. Guld för en föräldraledig mamma med andra ord. Dessutom är det snyggt!

Min son ensamvargen

Åhh, idag har det varit en så himla bra dag! säger storebror. Med tanke på att det har varit en extremt slö dag då vi inte gjort nånting alls blir jag nyfiken och frågar vad som gjort att dagen varit bra. För vi har inte behövt träffa någon! Så skönt! svarar han.

Minisemlor

För ett tag sedan fick jag frågan om jag pysslar mycket nu när jag är föräldraledig. Nää, jag hinner inte, svarade jag. Men när jag tänker efter är det väl en prioriteringsfråga. Exempelvis åt jag mitt egenbakade bröd till frukost, hembakta semlor till eftermiddagsfikat och ikväll blir det hemmagjord fudge till lördagsgodis. Så jo, tiden finns väl men jag prioriterar mat och godsaker!










En smickrande bild på min man som kallar dessa semlor för entuggasemlor.

Trianglar

Nu är uppfräschning av köket på landet igång. Blir troligtvis tapetsering nästa helg.

Ikväll är jag Lottas mamma

Alla som har sett när Lotta på bråkmakargatan ska på utflykt fattar vad jag menar. Klockan är middagstid denna fredag och vi ska iväg till landet. Jag har spenderat eftermiddagen åt att packa, se till att barnen är mätta och glada, slängt i mig lite middag jag själv osv, allt för att vi ska kunna åka så snart som möjligt när Jonas kommer hem från jobbet. När han väl kommer är lillebror jättetrött och jag meddelar detta för att om han somnar innan han sätts i bilen är det lika med skrikande bebis hela vägen.
Jonas: Jag ska bara gå å höja upp värmen i källaren, tar bara fem minuter (i Lotta på bråkmakargatan är det "jag åker bara å tankar bilen")
Jag: ok
När 20 min passerat och jag snart inte kan hålla lillebror vaken mer ringer jag. Inget svar. Å igen efter fem minuter å igen. Efter en halvtimme kommer han tillbaka.
Jag: FEM MINUTER???
Jonas: Jag träffade på Andreas, du vet hur han snackar.
Jag: Han också?

Väl vid bilen säger Jonas: packning, mat, två barn. Och en arg liten fru. Sa han inte, men det hade varit kul! Okej, detta är 0% roligt om man inte sett Lotta, om ens då. Trevlig helg!

Vissa dagar

Sitter och ammar i soffan, storebror sitter och gråter i köket pga tappade en sked, jag har ont i magen för att jag slängde i mig maten, Jonas sitter fast i köer och jag ska vara på föräldrakooperativet för städkväll om en kvart. Ajuste, jag är kissnödig också, har inte hunnit kissa denna eftermiddag.

Ljuset

En sak kan jag konstatera efter att vi köpt landställe: jag vill inte bo på landsbygden. Visst är det fint att kunna titta på stjärnhimlen men satan vad mörkt det blir utan hus och gatubelysning. Jag har insett att jag inte har något emot höst, vinter och kyla, utan det är mörkret som är mitt problem. Och på landet blir det MÖRKT. Så mörkt att det inte känns värt att gå ut efter klockan 16 såhär års. Jag älskar så himla mycket att kunna gå en promenad en kväll i mörkaste januari utan pannlampa och utan känslan av att mörkret ska äta upp en.

Bostadsångest och hur jag slår knut på mig själv

Ja alltså, denna vilja att planera som jag har. Jag vill ha en plan, vi kommer inte kunna bo kvar på våra 63 kvm i all evighet, men vart ska vi ta vägen då? Vi bor nu i ett område vi kan kalla för Alnäs. Det är från början en typisk stadsdel för arbetare men som på senare år blivit väldigt poppis med sin charm och närhet till både vatten och stan. Jag rör mig inte så mycket i Alnäs centrum utan jag mer strövar runt längs vattnet och ÄLSKAR det. Det är helt klart det bästa med att bo här, att det finns så fina promenadvägar och att det faktiskt går att sitta själv på ett berg och titta ut över Mälaren. På storebrors föräldrakooperativ som ligger en dryg km bort är alla barn mer eller mindre vita, de har medelklassföräldrar som inte sällan jobbar med kultur av något slag. Så himla homogent och exakt det som Jonas mamma brukar kalla för "människor som gillar olika". Detta är ett mycket träffande uttryck för vi som bor här är i regel emot rasism, samtidigt som vi har bosatt oss på ett så segregerat område det bara går att hitta där alla är exakt som vi själva, dvs vita, medelklass och mot rasism. Det får mig att skämmas och tänka att vi borde integrera oss. Vi skulle ju kunna flytta till stadsdelen som vi kan kalla för Smalgärdet. Det har varit en typisk invandrarförort men som på senare år blivit lite mer blandad, eventuellt. Men då börjar jag tänka på skolan, hur kommer det bli? Är inte den jättedålig och stökig? Och hur mottages det att mitt barn som är en pojke exempelvis vill vara lucia? Eller ha rosa kläder? Det är ju typiskt såna saker som funkar i Alnäs. Å jag älskar ju också att umgås med folk som är som jag, där det går att diskutera genus utan att börja på en helt basic nivå, där fler än jag tycker att det är viktigt att barnen inte utsätts för en massa kemikalier och så vidare. När vi bodde i stadsdelen som vi kan kalla Damhagen kände jag mig aldrig hemma med de andra föräldrarna jag träffade på, som exempelvis kunde säga att storebror kommer bli bög för att vi låter honom ha rosa kläder. Eller som tycker att "lite skit rensar magen" om man nämnde att ekologisk mat är att föredra. Ingen skulle ju någonsin yppa något sådant i Alnäs, PK som det är. Det är så himla svårt. Och så tänker jag på hur priviligerad jag är som ens kan välja.

Lingonsylt

Lingonsylt är mitt bästa knep för att få familjen att äta linsbiffar. Man får ta det nyttiga med det onyttiga!



Storebror är precis frisk från kräksjukan. Vi trodde att han var immun för det är alltid jag och Jonas som ligger å spyr men tydligen inte. Vi andra verkar PEPPAR PEPPAR ha klarat oss. Mitt schemaätande går prima bra! Å jag har börjat på mammaträningen! Hade tänkt börja jogga förra helgen eftersom vintern ändå verkade vara inställd men då kom den som ett skott, såklart. Så nu väntar jag ut snön, orkar inte börja min löparkarriär i snö, då är det nog den som kommer bli inställd istället för vintern. Ikväll ska jag och storebror äta marängsviss. Jag har längtat hela veckan och gjort både hemgjord glass och maränger. Det blir så himla mycket mer spexigt med socker sen jag slutade äta det varje dag. Jonas är på landet och borrar upp gipsskivor och sågar i berg. Livet är bra orättvist ibland.

Vithetångesten

Lillebror har fått ärva storebrors fina body med sjöjungfrur (som f.ö. är ett loppisfynd för 10 kr!) Storebror förklarar
- Dom vita är barn och dom bruna är mammorna. Dom är mörka för att dom är gamla.
- Men människor kan ju vara svarta, har du aldrig sett en mörk människa?
- Jo... men barn kan inte vara det.
- Jo. Kommer du inte ihåg när V (en kompis bebis) var hos oss på landet i somras. Hon har ju svart hår och brun hud.
- Ajuste... men det finns inga mörka barn som kan prata.


Ja, så går det när man bor i vårt område med endast vita både i huset och på förskolan. Detta är en del av min bostadsångest.

Overalltumme

Så himla dålig timing att börja suga på tummen mitt i vintersäsongen. Hej blöt overall!

Virkad snuttefilt

Kolla vilken fantastisk snuttefilt lillebror fick på posten. Jag trodde det var något jag beställt på tradera när jag hämtade ut paketet och så var det en fin present!

Tumsugare

Verkar som att lillebror kommer bli en tumsugare!

Nu är glada julen slut slut slut

Nu ikväll var jag på julgransplundring + garderobsplundring + bokhylleplundring. Så himla bra koncept! Hem gick jag i den kalla januarikvällen med en bok, tre klänningar och en polkagris. Btw hade Jonas aldrig hört talas om julgransplundring. Han visste alltså inte vad det var för något och trodde väl att Maja som är så finurlig även uppfunnit konceptet julgransplundring. Ganska ball grej att ha uppfunnit.


Här plundras det för fullt.

Värdinnan med min son.

Katt

Storebrors nya bästa är att rita. Å jag älskar det! Så himla kul att rita tillsammans och ärligt talat så himla mycket roligare när man ser vad det föreställer. Som denna katt till exempel, jag älskar den!

En bra dag

Idag har det varit en så himla bra lördag. Jag har varit på så dåligt humör senaste tiden men idag var jag på topp! Vi är i vanlig ordning på landet. En bra lördag på landet bör innehålla följande:
1. En gemensam aktivitet hela familjen. Idag: pulkaåkning på gravkullarna. Dock hade jag av någon anledning (dvs missat att läsa väderprognosen) packat för lera och regn dvs gallonställ och gummistövlar.
2. Någon form av motion. Idag: 7 km barnvagnspromenad i snö och lera. Inte optimalt att köra vagn på bitvis smala skogsstigar men så himla skönt att slippa bära i selen. Jag bär på den ungen flera timmar om dan ändå. Jag utrustade mig väl och la ner pannlampa och varselväst i vagnen för jag räknade ut att det borde börja skymma lagom till att jag kom ut till landsvägen. (eller jag HOPPADES att det skulle vara mörkt så att de permanentboende kunde tänka att det där är i alla fall en redig stockholmare som inte trippar runt i dåliga skor och svarta kläder i den svarta natten. Å andra sidan hade ju ingen sett mig från sina köksfönster om så varit fallet.)
3. Tacos!!! Nä, skoja bara! Eller???






För att förtydliga sista bilden: vi har alltså tacokrydda på tvåliterstetra!!!

Julstäda

Idag städade jag och storebror lägenheten + städade ut julen. Han var väldigt duktig och städade mycket. Men när jag började packa ner tomtar i en kartong undrade han vad jag höll på med?! Ja, julen är ju slut nu, vi städar ju bort alla julsaker, men vi tar fram dom nästa år igen, förklarade jag. Han bröt ihop totalt. Vi JULstädar ju, då måste vi ju ha julsaker, annars blir det ju inget mysigt, tyckte han. Note to myself: städa ut julen när barnet är på förskolan.

Test

Testar ny app.

Första pris i föräldraskap

Första pris i föräldraskap går till mig och Jonas som hittade MÖGEL (ja du läste rätt) bakom lillebrors öra. Sjukt äckligt och jag höll på att spy. Annars då? Lillebror fick vaccin igår men verkar inte ha drabbats av några biverkningar i form av feber eller liknande. Skönt! Jag jobbar vidare med årets ledord som visade sig vara skitsvårt. Min nya plan är att testa att göra en ätplan för varje dag i en vecka för att minska småätandet. Står det nerskrivet på papper måste det ju följas lite halvautistisk som jag kan vara ibland. Jag har också fått medelklassångest över framtida boende trots att vi tänkt bo kvar i flera år till men jag gillar inte att inte ha en plan (halvautisten igen). Jag har även jobbångest inför framtiden. Dags att börja kolla efter dagtidsjobb, obetalda jobbnätter känner jag mig inte jättepeppad på. Jag har förresten ett träningskort som började gälla i tisdags där barn under två år är välkomna. Det måste styras upp. Jag planerar även att börja gilla löpning denna vår (det är på tiden efter alla gånger jag har försökt ta till mig denna sysselsättning som vissa verkar gilla så himla mycket). Men denna gång har jag en plan! Jag ska springa med appen Get running som tydligen börjar på en så låg nivå och ökar så långsamt att man aldrig hinner känna att det är så värst jobbigt. Låter ju bra, hehe. Det är ju mitt problem annars, att jag börjar med att springa långt direkt. Det GÅR ju men det är ju bara en pina = inte så sugen på att göra det igen så nära inpå varpå det hela slutar med sporadiska springturer några gånger per år. Nu är klockan snart 20.00 och det är dags för ett äpple.

Tredje dagen

Åkej, jag drar ner lite på mitt ledord närvaro. Jag stryker det där med att det ska gälla typ allt. Istället blir ledordet närvaro i maten. Känns som att det räcker gott. Herregud alltså. Idag smååt jag överblivet julgodis direkt ur kylskåpet så jag inte längre var så sugen när vi skulle äta marängsviss (men jag åt två portioner ändå såklart, heh). Dock reflekterade jag över detta, steg ett. Sen har jag och Maja ett projekt för 2014 som är att vi ska lyssna på en nysläppt skiva varje månad. Dags att vidga musikvyerna.

Syskon

Syskon är det finaste och roligaste som finns. Och att det är så kul redan!

 

 

Tre månader

Några dagar för sent kommer tremånadersbilden. Det sägs att det är vanligt med ett utvecklingssprång kring tre månader så vi väntar med spänning på att han ska börja greppa saker själv och skratta. Enligt Jonas skrattade han igår för första gången, något jag missade. Han har blivit en otroligt nöjd bebis. Jag var lite orolig där i början när han hetsade så kring maten. Men nu är han hur nöjd som helst. Han kan sitta i babysittern när man lagar mat eller ligga i babygymmet nästan hur länge som helst. Och en riktig knubbis är han! När jag packade upp bebiskläderna tänkte jag att ett halvår är ju lagom, så jag lät storlek 74 och 80 ligga kvar i kartongerna. Dock har han växt ur nästan allt redan så det blir till att hämta upp nya kläder snarast!